treenigheten

Minnesstunden på dragonskolan idag var jätte fin.
men samtidigt otroligt jobbig.
man börjar sakta inse att han verkligen är borta.
men man försöker intala sig att det inte är sant.



som grädden på moset  har jag fått vinterkräksjukan.
snacka om att strö salt i såren.
trodde det var magkatarr först.
jag har feber och ont precis överallt.
kan inte äta ngt.
det känns som för mkt just nu.

jag skriver när jag börjar leva igen,
är i nordmailng nu så


jag önskar man kunde vrida tillbaka tiden.