treenigheten

Alltså, jag har oftast värsta turen. Eller iaf när det kommer till att få tillbaka saker som jag tappat, alla saker som jag tappar kommer tilbaka till mig (utom mina telefoner som tydligen missat min ohyggliga dragningskraft). Men allt annat, min dator, de mesta kläderna, varenda kalori jag förbränt (de tar med sig sina vänner också). Under i princip varje gång som jag lutar mig för långt ner i det farliga alkoholet och blir så glad i hatten att min hjärna hoppar ut och mitt namn är ett minne blott så lyckas jag antingen vakna upp med min ständga följeslagare kameren. Vissa gånger har jag dock lyckats drulla ivägen den i min tankspriddhet men då har den alltid hittats och förts tillbaka till mig. Så därför är min kamera inte borta, den är här och det betyder kortfattat att det kommer fler bilder från PAL



Så kul hade vi, och enligt skärpan var det inte bara ag som såg suddigt i slutet.

Glid I Frid... Peace!