treenigheten

hemma i 4 dagar. de är inte kul.
ikväll har vi sett film och myst. de var mysigt.
imorn blir det utgång.
vi är taggade.
jag är tom i huvet.
huvudet är tomt.
fannie stannar, woho.

var på fest med jobbet för en vecka sen.
de var helt jävla galet.
de bjöd på allt, kan ju bara sluta på ett sätt.

men nya tag, ny dag.
eller vad man nu säger?


Dagens outfit är mjukisar och en mjukis tröjja, omaka sockar, ingen bh, och trosor.
-byxorna är lånade av en söt flicka (märke umbro)
-tröja från hm (köpt för två år sen på killavdelningen) grå med dragkedja.
-sockarna är en väns gamla som jag fick ta över (en vit och brun med en älg på, en blå med en ekorre).
-trosona är björn borg.
önskar jag hade kort på den, men jag är för fin för kort ikväll.

Varför tror folk att de är jag som skrev tidigare inlägg?
det finns fler som skriver här.

Jag har iaf fått ännu ett bevis på att killar är svin,
riktiga jävla svin.
de har ingen hjärna och de är bara ute efter att krossa allt som kommer i deras väg.

ikväll ska vi ut
ska dränka allt i alkoholens underbara värld.




ps. killar är svin. ds.

Någon sa en gång att inget man inte kämpat för är värt att ha. Jag kämpar som fan just nu och hoppas att det nån gång kommer att ge resultat men det går jävligt trögt. Har försökt ta den enkla vägen ut men det sket sig totalt förra gången, den här gången har jag fått en riktig utmaning.

Egentligen ganska dumt att försöka fly undan utmaningar när man innerst inne vet att utmaningar är det som gör livet värt att leva. Vad är ett misslyckande egentligen? Ett fall ner i ett djupt hål eller en chans att förändras till det bättre? Kanske både och? Kanske beror det mycket på hur man själv hanterar misslyckandet?

Existentiell ångest is the shit men i morgon tar tentaångesten över


Btw har jag visst skaffat pojkvän :O